Dantes gudomliga komedi har gett upphov till en beskrivning av himlen. Anderssons himmel är ett lager, ett lager av gult och blått. Rum som tid och tid som rum. Mänskliga procedurer och behov av upprepning har gett material till en "anti-koreografi". En man som sakta sänks ner i en säck till de frustrerade, nyktert klädda individerna i denna mörka och provocerande vision av himlen.
Heaven är modern dans när den är på sitt bästa och det är definitivt kvällens höjdpunkt